Vid stranden, en varm dag någon gång i Juni, satt en flicka vid namn Minalill.
Hon satt vid havet, sitt älskade hav, när hon hörde en röst "Jag sitter fast! Kan nån' hjälpa till?"
Den fattiga flickan kom sig genast på fötter och sprang bort mot ropet, snabbt som vinden.
Med blonda dansande lockar hon sprang och med rosors färg på kinden.
Minalill nådde den stora bryggan där de största båtarna höll till.
Hon stannade för att lyssna, men allt var tyst, hade hon gått vill?
Så hörde hon åter den klagande bönen och satte fart litegrann mot öst.
Och synen som mötte henne när hon kom fram tog luften ur hennes bröst.
Där i vattnet låg en farligt fager kvinna och plaskade lite lätt,
Men det som bringat Minalill ur fattning var att kvinnan hade fena rätt och slätt.
Ja det kan människor oftast inte tro, varken jag eller du,
Men det som Minalill hade framför sig var en tvättäkta sjöjungfru.
"Så hjälp mig då, lilla människobarn." Sa hon med fena istället för låret.
"Jag har ropat på hjälp i timmar nu, i fisknät jag sitter fast med håret."
Minalill tog ett skutt uti vattnet och började trassla upp oredan.
Och kvinnan med fenan suckade saligt ut när hon sluppit ur den ledan.
Sjöjungfrun sade "Du har hjälpt mig i nöd, människobarn. vet du vad som händer då?"
"Vi sjöfolk ska dela ut en önskning, men jag tycker extra mycket om dig så du får två."
Minalill tänkte så det knakade, vilka två önskningar skulle hon önska?
Kanske hon ville ha en hund, kanske evig sommar och grönska.
Kanske hon kunde få en familj istället för gathörnet där hon bodde.
Men inte kunde hon ta hand om någon hund och inte vänja sig vid en familj hon trodde.
Sjöjungfun så vacker, frågade "Har du bestämt dig nu?"
Och Minalill såg bestämd ut och sa "Jag vill bara önska bli sjöjungfru som du."
Sjöjungfrun tog fram en påse och blåste magiskt innehåll på flickan så rar.
Minalill tyckte det inte ens gick en sekund så var förvandlingen klar.
Minalill dök och hoppade i vattnet, hon kände sig så härligt fri.
Hej då tråkiga ben och skolösa fötter, nu är dem dagarna förbi.
Sjöjungfun så fager sade "Här, ta min hand, jag vill dela med dig mitt hem"
Och Minalill såg mot bebyggelsen en sista gång. "Farväl, jag kommer inte tillbaka igen."

Jag kommer aldrig tillbaka igen...

Shira Löfstrand

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Shiras Rosa Bubbla kommer på utställning i maj; Spring meet vid Ope 22 maj, kl 9 - 15. Bubbaln tar nog en sväng på crusingen på kvällen också. Motormässan vid Frösön 29 - 30 maj, kl 10 - 17. Detta tack vare än en gång väldigt hjälpsamma människor &...

Shira Minnes/hyllnings-utställning. Jag vill bara informera att tack vare sponsorer och generösa privatpersoner så kommer utställningen att bli av. Det sker i Trångsvikens bygdegård mellan klockan 12-18. Söndagen den 15 november. Alla är vä...

Hej alla. Detta är Shiras mamma. Jag vill först tacka alla som besöker denna sida för ert stöd. Det är alltid uppmuntrande att se att det är många som bryr sig om efter denna tragiska olycka. Jag har själv inte skrivit något än för det tar mycket...

Nio månader... Shiras födelsedag närmar sig...

Åtta månader har gått och Ingenting blir lättare... Shiras sten har kommit. Det är tillåtet att använda vaserna i marmor i stället för d fula kyrkovaserna för de som har med sig blommor, flytta bara rosen till den andra vasen. Shiras mamma ...